Johan Norberg har skrevet en strålende bok om drivkreftene bak den eventyrlige velstandsøkningen verden har opplevd de siste århundrene: “När människan skapade världen”.
Johan Norberg: När människan skapade världen,
Timbro 2006, 544 s.
Det er ikke for ingenting mange regner ham som en av de mest lysende intellektuelle stjerner på den liberale høyresiden i Europa for tiden. I När människan skapade världen utdyper han det inntrykket han skapte i In Defense of Global Capitalism. Den boken omhandlet kapitalismens velsignelse for verden, med fokus på handel over landegrenser. Denne boken handler om de historiske kreftene bak den vanvittige økningen i velstand som verden har opplevd, med fokus på drivkreftene innad i det enkelte land. Fortiden var grusom
Jeg har aldri opplevd noen begrave tanken om ”de gode gamle dager” så ettertrykkelig som Norberg gjør i denne boken. Gamle dager var rett og slett et helvete på jord, og bokens første sider brukes til å begrunne dette gjennom statistikk og eksempler. Allerede her ser vi klart forfatterens storhet. Jeg vet ikke om noen som er så flink til å popularisere politiske og ideologiske problemstillinger.
”Under 1700-talet fick fransmännen och engelsmännen i sig färre kalorier än genomsnittet i den region som är mest plägad av undernäring i dag – Afrika söder om Sahara. Så sent som på 1840-talet dog mer än en miljon irländare under ”potatissvälten”. … 1870 var Sverige fattigare än Kongo är i dag. Medellivslängden var hälften så lång och spädbarnsdödligheten tre gånger så hög som den är i dagens u-länder.” (s. 27 og s. 30)
Han gir en rekke eksempler som illustrerer at selv en konge i gamle dager levde dårligere enn det de aller fleste gjør i dag. Hvorfor er en slik innledning viktig? Fordi en av venstresidens viktigste argumenter – og feiloppfatninger i samfunnet for øvrig – er at vi er rike fordi vi har rappet ressursene til de fattige. Faktum er at fattigdom, nød og elendighet er helt naturlig. Slik var det over hele verden, til alle tider. Selv fattige deler av verden i dag er velstående – historisk sett. Det er noe unikt som har skjedd som har brakt store deler av verden ut av fattigdom.
Hvilke mekanismer som har bidratt til dette, utgjør et av de viktigste spørsmålene i vår tid. Norberg bruker resten av boken til å besvare dette spørsmålet. Hans argumenter vil gjøre deg klokere, enten du deler hans syn eller ikke.
Det dynamiske kontra det statiske
For Johan Norberg er verdenshistorien en kamp mellom to ulike mentaliteter:
”Den första är skaparkraften, framstegstron, individens vilja att göra sin lott här på jorden bättre. Den andra är kontrollbegäret, viljen at stoppa förändringar, kommandera skapandet eller lägga beslag på frukterna av det.” (s. 20)
I boken bruker han mye blekk på å angripe idéen om at livet er et nullsumspill. Kampen mellom et dynamisk og statisk verdensbilde er helt sentral for å forstå menneskers politiske oppfatninger. Det er ikke bare mulig at noen kan bli rikere uten at andre blir fattigere som en konsekvens. Det er det som har skjedd igjen og igjen. Bevisene på dette er så sterke at det er ufattelig at intelligente mennesker kan tro noe annet.
For meg er en tro på det statiske verdensbilde omtrent på samme intellektuelle nivå som det geosentriske verdensbilde. Mennesker som tror å dette er rett og slett uopplyste. Tanken kommer imidlertid i så mange forkledninger at det er bra at Norberg tar seg bryet med å føre en gjennomgående argumentasjon for det dynamiske synet.
”Mellom 1850 och 1950 åttadubblades svenskens innkomster, trots att befolkningen fördubblades. Spädbarnsdödligheten minskade från 15 till 2 procent, och medellivslängden ökade med otroliga 28 år.” (s. 68)
En bedre verden er mulig!
Det er ikke farlig med forandringer
”Den kreativa förstörelsen utmanar alltid de etablerade intressena, det är därfor det är så ovanligt att den tillåts verka fritt.” (s. 156)
Mennesker er alltid redde for endringer. Jobber som forsvinner er synlige og ofte konsentrerte. Nye jobber finnes ennå ikke og er spredd rundt på en rekke potensielle bedrifter. Det er lettere å peke på en arbeider som mister jobben og forlange politiske tiltak, enn å peke på de to jobbene som ennå ikke er skapt og forklare at kreativ ødeleggelse er fundamentalt viktig for fremtiden.
Johan Norberg viser hvor viktig det er å ikke være bekymret og konservativ, men tvert imot åpen for forandringer. Den optimistiske fremtidstroen som gjennomsyrer hele hans bok, gjør den til en fornøyelse å lese. Det gir troen på at verden fortsatt kan bli bedre.
Tilhengere av markedsøkonomi som et alternativ til offentlig styring anklages ofte for å velge en enkel løsning. Det er imidlertid betydelig mer komplekst – intellektuelt sett – å forstå verdien av å legge ned arbeidsplasser for å rydde veien for fremtidig vekst, enn motstandernes enkle retorikk om at arbeidsplassene på Union må bevares. Selv en næringsminister fra Høyre skjønte ikke dette. Fremtiden er avhengig av at mennesker ikke sitter fast i gårsdagens løsninger.
Planlegging og valgfrihet
”På sätt och vis är företag öar av planekonomi i en värld av marknader.” (s. 271)
Entreprenører og planleggere er viktige for samfunnets utvkling. De beste planleggerne sitter imidlertid ikke i offentlig sektor, men i hver enkelt bedrift. Daglig foretar de avveininger mellom ulike valg. Markedet kan se kaotisk ut, men er tvert imot kjennetegnet ved gjennomtenkte vurderinger. Det betyr ikke at alle aktører er gode eller gjør rasjonelle valg.
”Det är kapitalismen jag är anhängare av – inte kapitalisterna, marknaden – inte de specifika marknadsaktörerna. Att tro att rätten att köpa och sälja fritt förutsätter en tro på att alla kapitalister är goda och kloka är ungefär som att tro att rätten att välja vem jag vill gifta mig med baseras på tron att alla kvinnor är perfekta partners. Det är just för att de inte är det som jag vill ha rätten att själv välja vem jag gifter mig med.” (s. 375)
Det skjer kontinuerlig feil i markedet, men det unike er evnen til å belønne gode valg og straffe dårlige valg. Produserer du noe som ingen ønsker, går det galt. Produserer du derimot noe mennesker virkelig verdsetter, så blir du rik. Det er slik verden er blitt stadig bedre.
Entreprenørene som satser inn i det ukjente er helter i denne verdenen. De gjør menneskers liv bedre samtidig som de selv også lever bra på sine vågale velgjerninger. I et kapitalistisk samfunn blir man rike gjennom å glede sine medmennesker.
Omfattende bok
Johan Norberg har skrevet en omfattende bok på over 500 sider. Det gir rom for både bredde og fordypning. Han behandler u-land og miljøspørsmål. Han forsvarer profitt og reklame. Han forklarer hvorfor multinasjonale bedrifter er bra for de fattige og hvorfor det er viktig å tjene penger på andres behov. Han hyller både rutiner og forandringer. Han bruker 100 sider på å diskutere hvorfor mennesker er mot kapitalismen.
Det er ikke ofte jeg klarer å kose meg gjennom 500 sider på svensk. Boken er imidlertid usedvanlig velskrevet, så selve lesingen var en fornøyelse. Balansen mellom intelligent argumentasjon, illustrerende eksempler og faktaopplysninger var forbilledlig.
Forfatteren lykkes med å vise sentrale krefter for samfunnsmessig utvikling og gir et svært godt forsvar for liberalismen.
”Liberalismen är inte en enkel ideologi. Den gir friheter och öppnar möjligheter, men den garanterar inget resultat. Den kommer alltid att se blek ut i jamförelse med ideologier som utställer exakta löften om vad människor ska få och hur fint samhället skal bli. Den kommer alltid att se problematisk ut i det korta loppet eftersom utvecklingen baseras på kreativ förstörelse. Den kommer alltid att se farlig ut eftersom den gir friheter till avvikare och fritänkare som gör det som känns ovant, konstig og utmanar det bestående. En oförstående omvärld kommer gång på gång att misströsta om liberalismen och kapitalismen.” (s. 486)
Budskapet fra forfatteren er derfor at de som har forstått hvor viktig disse idéene er, ikke må være stille, men tvert imot bruker enhver anledning til å fortelle dette til andre mennesker.
- Bent Johan Mosfjell er redaktør i Bokavisen (http://www.bokavisen.no).
Anmeldelsen har tidligere stått på trykk i Minerva 2-07
Det er så befriende å lese positive ord om liberalismen i et seriøst nyhetsorgan. Takk for boktips!
Om bare riksavisene kunne ha trykket dette innlegget.
Det er nettopp oppfatningene om nullsumspill vs win-win som er hovedgrunnen til den store sosialistiske misforstaaelsen.
Jeg er villig til aa vedde mye paa at et flertall av venstresidens tilhengere stemmer sosialistisk pga misunnelse og vrangforestillingen om at 1 krone mer til Jon Fredriksen betyr 1 krone mindre til meg
In Defence of Global Capitalism er en bok som jeg kjøpte to av og har lånt ut til alle jeg har overbevist om å lese den. Å lese en optimistisk fremtidstro og tro på mennesket slik Nordberg fremstiller den er noe jeg unner alle og enhver. Takk for boktipset, jeg skal definitivt lese den.